Nu börjar man återhämta sig efter gårdagens stora händelse, Båstad Marathon. Båstad Marathon är ett lopp som är sanktionerat av Svenska Friidrottsförbundet. Positivt är också att överskottet går till hjälporganisationen Love Nepal.
Mitt resultat för helmaran slutade på 4h och 11 minuter jämt. Inte mitt bästa lopp, men ändå helt ok. Jag känner mig trots allt mycket nöjd med min insats och glad att loppet blev så lyckat, vilken stämning det var!
När starten drog igång nere i hamnen, precis i närheten av Pepes Bodega så stod vi där, en grupp på hundratals löpare alla taggade till tusen. Man kunde liksom ta på stämningen i luften, det fanns något elektriskt där. Samtliga löpare hade innan uppställningen bjudits på en mycket god och närproducerad ekologiskt frukost från Bjäre. Fantastiskt att se och prata med alla dessa människor som var hur glada och härliga som helst trots pressen av det stundande loppet. Vad jag kände där i startgroparna var en blandning av spänd förväntan blandat med ett en lyckokick när alla endorfiner släpps ut i glädjen över att får springa detta härliga lopp. Utsikten i denna mara slår det mesta, att få springa så stor del av vattnet gör att loppet rent utsiktsmässigt har få värdiga konkurrenter, enligt min mening. Backarna däremot är ganska jobbiga bitvis, men det är så jag gillar det.
Så här dagen efter känner jag mig något sliten, men ändå lycklig i själen. Jag är så där härligt utpumpad och musklerna värker lite gran. Jag har skavsår på fötterna, trots noggrann tejpning innan loppet. Idag förblir jag jag med gott samvete liggande kvar i soffan, framför några serier på Netflix. Nästa vecka blir det nya tag igen, dock så kanske jag väntar med att springa igen ännu på några dagar. Blir ju till att lyfta lite skrot på gymmet första dagarna, man måste ju hålla igång.
Lämna ett svar